Vårbudgeten för 2025 innehåller flera satsningar som på pappret kan gynna svensk livsmedelsproduktion. Men för kycklingbranschen är det fortfarande svårt att identifiera några verkligt konkreta åtgärder som stärker möjligheterna att växa.
Satsningen på att stärka livsmedelsstrategin – bland annat genom tillsättning av lantbruksråd – är i grunden positiv. Men för att få reell effekt krävs att dessa placeras i länder där exportpotentialen är störst, exempelvis i delar av Asien. Sedan livsmedelsstrategin sjösattes har inga nya nationella exportgodkännanden tillkommit – vilket är ett grundläggande hinder för att kunna öka svensk produktion.
Regeringen fortsätter också att prioritera god djurhälsa och smittskydd, vilket är välkommet. Förebyggande arbete som minskar behovet av antibiotika gynnar både djurvälfärden och livsmedelskvaliteten.
Men när det kommer till hanteringen av salmonellautbrott råder en orättvisa som inte längre är acceptabel:
– Det är under all kritik att regeringen fortsätter att ge full statlig ersättning vid salmonellautbrott till vissa delar av animalieproduktionen, men utesluter kyckling- och avelshönsproduktionen. Det är anmärkningsvärt och djupt orättvist, säger Ulrik Helgstrand, kycklingbonde och ordförande i Svensk Fågel.
Alla uppfödare inom Svensk Fågel omfattas av ett av världens mest rigorösa smittskyddsprogram. Dessa program har tagits fram i samverkan med experter, forskare, myndigheter och veterinärer. Resultatet är en mycket låg förekomst av salmonella, endast tre smittade kycklingflockar av cirka 7 500 samtliga provtagna kyckling mellan 2023 fram till april 2025. Det strikta och tuffa förebyggande smittskyddsarbete har också resulterat i väldigt friska djur där endast 0,2 procent av totalt 3 621 kycklingflockar har behandlats under 2024.
Trots det kan smitta ändå uppstå. Salmonella förekommer naturligt i miljön och kan spridas via vilda fåglar, foder, ventilation eller den mänskliga faktorn. Vid ett utbrott tvingas hela flockar avlivas, anläggningen saneras – utan att någon ersättning betalas ut till kycklingbonden.
Samtidigt föreslår regeringen att ersättningsanslagen för bekämpning av smittsamma djursjukdomar höjs. I budgettexten står att utgifterna väntas öka till följd av salmonella och andra sjukdomar – men denna ersättning gäller endast vissa djurslag, inte kyckling- och avelsdjur.
– Med en enkel ändring i Zoonosförordningen (1999:660) hade regeringen kunnat skapa lika villkor. I stället straffas en hel näring, trots våra strikta och kostsamma förebyggande program. Det skapar inte bara konkurrenssnedvridning inom EU – där andra länder ger ersättning – utan även inom Sverige. Och det sker med regeringens godkännande, avslutar Ulrik Helgstrand.
Källa: Svensk Fågel
