Uppföljning och utvärdering av Sveriges livsmedelsstrategi – två rapporter om utvecklingen sedan 2016

Den årliga rapporten för 2025 visar bland annat nedåtgående trender mellan 2016 och 2023 i livsmedelskedjan som helhet. Restaurangledet har drabbats hårdast ekonomiskt av den senaste tidens utveckling. Samtidigt följer den svenska försörjningsgraden uppåtgående trender för 7 av de 13 livsmedel vi undersöker, vilket går i enlighet med livsmedelsstrategins mål.

Vi kan dock konstatera att inget av de sju miljömål som är tydligt kopplade till livsmedelsstrategin bedöms vara möjliga att nå till 2030. Bland annat följer andelen ekologiskt producerade livsmedel och alkoholfria drycker en nedåtgående trend, och andelen mark som är under omställning till ekologisk produktion har mer än halverats sedan 2016.

Yttre omständigheter har påverkat företagens lönsamhet och konkurrenskraft

– Torkan 2018, COVID-19-pandemin 2020 och Rysslands fullskaliga invasion av Ukraina 2022 är några exempel på händelser i omvärlden som präglat utvecklingen i den svenska livsmedelskedjan sedan livsmedelsstrategin beslutades 2017. Varje enskilt år har inneburit särskilda utmaningar och effekterna har varierat mellan livsmedelskedjans olika led, säger Elice Fällström, miljöekonomisk utredare och projektledare.

Åtgärderna i handlingsplanerna har varit blygsamma i förhållande till behoven

Utöver den årliga rapporten genomför vi även en fördjupad analys i år. Analysen har som syfte att belysa relevansen, resultaten och effekterna av de nationella handlingsplanerna som regeringen beslutat. I handlingsplanerna finns specifika åtgärder med syftet att främja livsmedelskedjans utveckling och uppfyllelsen av livsmedelsstrategins mål. Analysen har gjorts av en extern, oberoende utvärderare på uppdrag av Jordbruksverket.

Den fördjupade analysen visar att livsmedelsstrategin är väl känd av aktörerna inom livsmedelssektorn – den ger en samlad målbild och är en god vägledning för prioriteringar. Men insatserna i de nationella handlingsplanerna har varit blygsamma i förhållande till behoven, och har inte i tillräcklig utsträckning lett till en ökad produktion eller ökad lönsamhet.

– Utvärderingen kommer fram till viktiga slutsatser och ger rekommendationer hur vi långsiktigt kan kraftsamla för att nå målen i livsmedelsstrategin, säger Jennie Bengtsson, utvärderingsledare.

Rapporterna är de sista inom uppdraget innan livsmedelsstrategin 2.0 träder i kraft

Den 21 mars publicerade regeringen en uppdaterad version av livsmedelsstrategin – livsmedelsstrategin 2.0. Regeringen beskriver strategin som ett startskott för det fortsatta arbetet med att stärka den svenska livsmedelskedjans konkurrenskraft och lönsamhet. Jordbruksverkets uppdrag att följa upp och utvärdera utvecklingen av livsmedelskedjan utifrån livsmedelsstrategins mål har förlängts till och med 2030.

Källa: Jordbruksverket