Frågan om den hotade betesrätten har varit på tapeten den senaste tiden. Den 26 mars överlämnade Djurens Rätt, tillsammans med övriga organisationer bakom kampanjen Jag vill beta, över 165 000 underskrifter till riksdagen. Dagen därpå var det dags för riksdagens årliga djurskyddsdebatt där betesfrågan gavs mycket utrymme.
– Vi är mycket glada över omröstningens utfall! Det är fint att se partier lägga partiprestigen åt sidan för djurens bästa. Tillsammans med det stora folkliga stödet och remissvar som lyfter stark kritik, utgör denna uppmaning ännu ett lager i skyddet av betesrätten, säger Sebastian Wiklund, samhällspolitisk chef hos Djurens Rätt.
Rebecka Le Moine är ledamot av miljö- och jordbruksutskottet samt talesperson för biologisk mångfald och djurrätt för Miljöpartiet, och initiativtagare till uppslutningen:
– Vi i Miljöpartiet har tidigt och tydligt tagit strid i denna fråga, som har bevisat stort folkligt engagemang då så många skrivit under för detta! Jag är otroligt glad över denna delvinst och jag hoppas att regeringen tar till sig riksdagens tydliga uppmaning: betesrätten ska värnas! Upp till bevis nu, regeringen.
Att majoritet vanns i omröstningen mellan reservationen och utskottets förslag resulterade i ett tillkännagivande. Ett tillkännagivande är inget bindande men sänder en stark signal till regeringen om att det inte finns stöd i riksdagen för att inskränka betesrätten.
Hotet mot betesrätten – något som länge har setts som en självklar del av svenskt djurskydd – realiserades när regeringen i början på 2023 tillsatte en utredning för att öka konkurrenskraften hos svenska livsmedelsproducenter. Det påstods att utredningen skulle göra detta utan att inskränka djurskyddet, men det har från start varit tydligt att så inte skulle bli fallet. Redan i uppdraget till utredaren pekades beteskravet ut som något som kan vara värt att ge upp i konkurrenskraftens namn. Utredningen har precis varit ute på remiss, och Djurens Rätt har framfört stark kritik i sitt remissvar.
Källa: Djurens rätt
