Vårbruket påbörjas ovanligt tidigt i år. Detta efter att rekordstora arealer höstsådd etablerats under goda förhållanden i fjol och gynnsamma vädermässiga förutsättningar under den tidiga våren. Arbetet med vårbruket i full gång stora delar av landet men påbörjas något senare i Norrland.
Utgångsläget vid denna tid på året ser mer positiva ut än samma tid de senaste åren. Grödornas tillväxtperiod är dock lång och hur mycket av potentialen som finns kvar vid skörd styrs till stor del av kommande månaders väder.
– Än så länge finns i stort sett hela skördepotentialen kvar i höstsådden men det är mycket väder kvar fram till skörd, säger Johannes Åkerblom, växtodlingschef, Lantmännen Lantbruk.
Förutsättningarna ser goda ut i stora delar av södra och mellersta Sverige. Endast en mindre andel höstsådda grödor har fått köldskador under vintervilan och både höstraps och höstsäd har gödslats.
I norra Sverige är det till stora delar snöfritt en månad tidigare än brukligt, men det är fortfarande tjäle i markerna. Vidare finns tidiga indikationer på att, den för regionen så viktiga, vallen klarat vintervilan väl.
Pressade kalkyler och ökad klimatanpassning
Skörden är motorn i svenskt lantbruk och livsmedelsproduktion och mot bakgrund av de senaste årens utmaningar är årets utgångsläge välkommet.
– De senaste årens skördeutfall har satt hård press på våra svenska lantbrukare och vikten av att årets skörd ger god avkastning och är av bra kvalitet kan inte nog understrykas, säger Johannes Åkerblom.
Att gödselpriserna ökat kraftigt sedan i höstas samtidigt som spannmålspriset sjunker och den svenska kronans utveckling är tre betydande parametrar som påverkar lantbrukarnas lönsamhetskalkyler tidigt under skördeåret 2025.
Erfarenheterna av kraftiga väderomslag under de senaste årens skördar får lantbrukare att se över sina odlingsstrategier. Höstsådden är rekordstor och vallodling har i högre grad än tidigare ersatts med mer värmetålig majsodling för foder och ensilage. Båda är tydliga exempel på att lantbrukarna anpassar sig till ett föränderligt klimat.
– Lantbrukare har alltid förstått vikten och konsekvenserna av sina beslut. De senaste åren har vi dock sett hur dessa beslut i högre grad fattas för att minska riskerna för volymminskningar. Det är sannolikt därför vi ser högre arealer höstsådda grödor som, när de överlever vintern, är mer robusta och klarar hårdare påfrestningar under resten av året bättre. Dessutom håller trenden med ökad majsodling i sig och tar arealer främst från vallodlingen, avslutar Johannes Åkerblom.
Svenskt lantbruk kan och vill producera mer
Idag kan Sverige försörja sig med upp till 50 procent av de livsmedel som produceras av lantbrukare och livsmedelsproducenter i Sverige. Det betyder att vi som land är beroende av en stor import samtidigt som svenska lantbrukare både kan och vill producera mer.
– Svenskt lantbruk och livsmedelsproduktion ligger i världsklass gällande hållbarhet, god djurhållning och livsmedelskvalitet – med tillväxtfokuserade satsningar och åtgärder för klimatanpassning, kan vi öka volymerna avsevärt. Att skapa förutsättningar för ett livskraftigt lantbruk är en förutsättning för en starkare beredskap, säger Patrik Myrelid, strategichef Lantmännen och ledamot i regeringens nationella expertråd för klimatanpassning.
Mer från Lantmännen relaterat till den svenska skörden
- Lantbrukarrapport Inför vårsådd
- Lantmännens skördesida
- Framtidens jordbruk
- Matvärnet
Källa: Lantmännen
