För att markernas natur- och kulturvärden ska bevaras och utvecklas är det viktigt att de sköts med bete eller slåtter. Länsstyrelserna inventerar landets värdefulla marker i ängs- och betesmarksinventeringen, som samordnas av Jordbruksverket.
– Vi har analyserat om de värdefulla markerna sköts med miljöersättning och samtidigt tittat på hur markernas värden har förändrats över tid, säger Susanne Lindh på miljöanalysenheten på Jordbruksverket.
70 procent av de värdefulla markerna sköts med miljöersättning
I ängs- och betesmarksinventeringen finns totalt 300 000 hektar värdefulla ängs- och betesmarker, varav 260 000 hektar har en komplett inventering där värdefulla träd, signalarter, kulturlämningar, naturtyper och hävdstatus har registrerats. Det finns också cirka 40 000 hektar ängs- och betesmarker, där länsstyrelsen har bedömt att markens värden kan återskapas om de restaureras.
Av de värdefulla markerna som har en komplett inventering var det under 2020 knappt 70 procent, motsvarande 175 000 hektar, som sköttes med miljöersättning. Det är en ökning med 8 000 hektar jämfört med 2018.
– Ängs- och betesmarker behöver skötas för att värdena ska bevaras och förstärkas och det är därför bra att en hög andel av de värdefulla markerna har miljöersättning. Totalt i miljöersättningen finns mer än 400 000 hektar, säger Susanne Lindh.
Ängs- och betesmarkernas värden är i huvudsak stabila
I analyserna över hur markernas värden förändras över tid ingår de marker som har inventerats två gånger med ett intervall på mellan 10 och 20 år.
Av de betesmarker och slåtterängar som har inventerats två gånger är majoriteten av markerna fortfarande ängs- eller betesmark vid ominventeringen. Det innebär att markernas värden finns kvar. Det sker samtidigt förändringar, där vissa markers värden försämras då de lämnas utan skötsel och växer igen, medan andra marker restaureras och värdena återställs.
– Det är viktigt att vi fortsätter inventera och ominventera ängs- och betesmarker så att vi kan följa värdena även framöver. Alla data samlas i en databas som heter TUVA och den kan alla använda och söka i, säger Susanne Lindh.
