Jordbruket får idag skattelättnader på diesel för att stärka konkurrenskraften, men detta ökar utsläppen av växthusgaser. En ny studie visar hur slopade skattelättnader skulle påverka jordbruket och miljön om det samtidigt infördes ett jordbruksavdrag. Enbart slopad skattenedsättning för diesel skulle vara det bästa för miljön. Ett jordbruksavdrag som kompenserar jordbrukare för de ökade kostnaderna kan upprätthålla jordbrukets lönsamhet samtidigt som utsläppen av växthusgaser minskar.
Resultaten har just publicerats i en rapport från AgriFood Economics Centre, som är ett samarbete mellan Sveriges lantbruksuniversitet och Ekonomihögskolan vid Lunds universitet.
Både lönsamhet och produktion i svenskt jordbruk behöver stärkas för att nå målen i den svenska livsmedelsstrategin 2.0, samtidigt som sektorns miljöpåverkan behöver minska för att nå miljömålen. För att kunna konkurrera på lika villkor på den internationella marknaden har sektorn idag nästan helt undantagits från energi- och koldioxidskatt på diesel, som är en viktig kostnad i växtodlingen. Men detta innebär också att utsläppen från jordbruket blir högre än de annars hade varit, och att det blir svårare att nå miljömålen.
– Skatter på utsläpp är ett av de viktigaste styrmedlen för att minska dem. Att jordbruket betalar mindre skatt på diesel innebär att det blir mindre lönsamt att minska användningen av diesel, vilket ger högre utsläpp, säger Torbjörn Jansson, forskare vid SLU och AgriFood Economics Centre.
För att undersöka hur en förändring av skattesystemet skulle påverka lönsamhet, produktion och klimatpåverkan har forskarna analyserat olika kombinationer av höjd skatt på diesel och kompensation i form av ett generellt skatteavdrag för jordbruksföretag. Bland annat har de undersökt vilka produktionsgrenar som påverkas mest.
– Våra resultat visar att en höjd dieselskatt leder till minskad produktion och lönsamhet, särskilt inom växtodlingen. Ett jordbruksavdrag kan däremot stimulera produktionen av alla jordbruksprodukter, men det riskerar också att öka utsläppen, säger medförfattaren Samuel Arfwedson.
När forskarna väger samman effekterna på jordbrukssektorns ekonomi, kostnaden för skattebetalarna och miljökonsekvenserna framstår en höjd dieselskatt utan kompensation som det samhällsekonomiskt bästa alternativet.
– Våra beräkningar visar att de ökade skatteintäkterna, tillsammans med vinsterna i form av minskade växthusgasutsläpp av slopad skattenedsättning på diesel, överstiger förlusterna för jordbruket, säger Torbjörn Jansson.
Samtidigt lyfter författarna fram att en sådan förändring innebär både produktions- och inkomstbortfall för jordbrukarna, vilket kan vara problematiskt med tanke på jordbrukets betydelse för livsmedelsberedskap och produktionsmålen i livsmedelsstrategin. Studien pekar därför på att en skatteväxling med ökad skatt på diesel och ett jordbruksavdrag kan vara ett alternativ för att bibehålla sektorns konkurrenskraft och produktion.
– Om jordbruksavdraget sätts i nivå med de ökade kostnaderna för dieselskatten kan lönsamheten i sektorn som helhet bibehållas och utsläppen ändå bli lägre än med dagens skatter, säger Torbjörn Jansson.
Källa: SLU
